Assistans för andning viktigare än utlandsresor

Ledare Artikeln publicerades
Lena Hallengren (S) är ny barn-, äldre- och jämställdhets­minister.
Foto: Pontus Lundahl/TT
Lena Hallengren (S) är ny barn-, äldre- och jämställdhets­minister.

LSS-lagstiftningen har ingen prioriteringsordning, vilket den borde ha.

I torsdags (8/3) utsågs Lena Hallengren (S) till ny barn-, äldre- och jämställdhetsminister efter Åsa Regnér (S). Den nya ministern får en het potatis på sitt bord: assistansersättningen. Regeringens ambition att stoppa kostnadsökningen för personlig assistans har stött på massivt motstånd. Ett antal ömmande fall har uppmärksammats stort i media, exempelvis om barn som nekas andningshjälp. Av krisrubrikerna är det lätt att få uppfattningen att alla neddragningar i den personliga assistansen skulle sätta samhällets svagaste på bar backe.

Men det finns en annan sida av myntet. I en debattartikel på DN Debatt (7/2) utvecklar regeringens särskilda utredare Stig Svensson varför kostnaden för den personliga assistansen har skjutit i höjden. En förklaring är att antalet timmar per assistansanvändare har ökat rejält, eftersom lagen i princip inte har några restriktioner. Enligt Svensson kan en brukare som har för vana att tillbringa månader i sitt semesterhus utomlands resa iväg med 8-10 assistenter betalda av Försäkringskassan.

Var finns logiken i att vissa nekas hjälp med livsavgörande behov som andning medan andra beviljas assistans för utlandsresor?

Den personliga assistansens syfte, att funktionshindrade ska kunna leva sina liv på samma villkor som alla andra, är lovvärt. Personlig assistans är en frihetsreform som gör att människor med funktionshinder kan skapa sig ett meningsfullt vardagsliv. Alla behov som den personliga assistansen innefattar är dock inte lika grundläggande.

Olikt andra välfärdsåtaganden, som socialförsäkringar eller sjukvård, bygger den personliga assistansen på en ren rättighetslagstiftning - utan fastställda ekonomiska ramar. Det finns heller ingen prioriteringsordning.

Regeringen gör rätt i att försöka begränsa kostnaden för den personliga assistansen. Äldreomsorgen, försvaret och polisen är andra områden som kommer att behöva rejäla resurstillskott de kommande åren. Problemet är att man bromsar på fel sätt. Regeringen behöver inte bara prioritera mellan olika utgiftsområden, man behöver också prioritera inom dem.

Vad är viktigast, assistans för andningshjälp eller utlandsresor? Lena Hallengren borde ge ett klart svar på den frågan.