Bli tuffare mot skolstöket - att bara snällt städa upp efter vandalerna räcker inte
Hotfulla föräldrar och släktingar, droghandel, skadegörelse, krossat glas och kanyler bland barnens gungor. Enligt Dagens Samhälle har 6 av 10 svenska skolor infört någon form av kodlås eller passerkort. Cirka 4 av 10 har satt upp övervakningskameror och många registrerar alla besökare. Nästan varannan kommun planerar dessutom att ytterligare höja säkerheten (12/4).
Utvecklingen har gått fort och eskalerat de senaste åren, menade Håkan Nilsson, planeringschef på barn- och utbildningsförvaltningen i Kristianstad när jag pratade med honom. Kostnaderna för att hantera skadegörelser är stora: 8 miljoner kronor från juli 2015 till september 2016. Priset i form av att elever känner sig otrygga i sin skolmiljö går inte att mäta.
I Kristianstad har det vidtagits omfattande insatser, särskilt i Näsby. Redan i höstas fattades det beslut om säkerhetsåtgärder på skolor och förskolor efter problem med skadegörelse. Dessutom fanns ”grupperingar som beter sig hotfullt mot skolpersonal”. I augusti fick Slussen anlita väktare och sätta upp stängsel på grund av ungdomsgäng som bedrev öppen droghandel på skolgården (11/12).
Kommunen har nu infört tillträdesförbud på förskolor i Kristianstad, på Näsbygården, Näsbyvillan, Tvedegård och Gamlegården. Vid Fröknegårdsskolan har man byggt stängsel. Kameror har satts upp vid alla gymnasieskolor och de flesta högstadieskolor, till och med på vissa låg- och mellanstadieskolor och förskolor.
För att skydda personal som kommer tidigt eller går sent, till exempel städpersonal, har man i Kristianstad behövt kallat in väktare.
Det är bra att det görs om det behövs, men hemskt att det ska behövas. Visst är det förfärligt? Vad är det som händer?
Skolmiljön har dessvärre blivit stökigare överlag. Förra året fick Arbetsmiljöverket in rekordmånga anmälningar om hot och våld i skolan; på fem år har antalet fördubblats. Det handlade både om elever och personal, oftast om fysiskt våld. Kvinnor drabbas fyra gånger så ofta som män.
”Många lärare upplever i dag inte bara hot och våld från elever utan utsätts också för våld från föräldrar och anhöriga och från personer som helt saknar rätt att vistas inom skolans område”, berättade Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas riksförbund. Var femte lärare går till jobbet med obehagskänslor (Dagens Samhälle 12/4).
Uppdrag Granskning som sändes i onsdags kväll avslöjade att elever flyr skolor i utsatta områden. Även här i stan tappar en del skolor elever och det handlar inte bara om stök. ”Vi har sett exempel på att det går rätt fort när man har uppnått en viss mängd som inte har svenska som modersmål”, förklarade Nilsson till mig i telefon.
Så vad kan göras för att hantera problematiken på riktigt? Väktare och stängsel är bra för att stävja i stunden, men hur lär vi folk att sköta sig så att de inte behöver övervakas och sägas till?
En viktig lösning är att visa att skadegörelse ger kännbara konsekvenser. Om en ungdom har klottrat eller förstört gemensam egendom måste föräldrar tvingas betala.
En annan är att bli tuffare kring kraven vad som gäller i gemensamma utrymmen. Enligt Nilsson är det inte bara de unga som förstör i lekparker och på skolgårdar, utan även familjer samlas där för grillfest utan att plocka upp efter sig. Här behövs både staket, tydlig skyltning och bevakning, men också ett upplysningsarbete som är kraftfullare än en lapp som försynt säger att ”rökning undanbedes”.
I klassrummen behövs mer disciplin i form av mobilförbud eller tydliga reprimander för den som förstör för andra. Lärare måste våga ta i och säga till.
Lärarnas riksförbund har krävt att lärare ska räknas till ”samhällsviktig personal”, vilket skulle betyda att straffen skäms för den som hotar eller angriper dem. Det är ett sätt att komma åt problemen. Man måste då också skärpa straffen lägre ner i åldrarna, annars blir det verkningslöst.
Håkan Nilsson menar att skolorna bland annat behöver jobba med att nyanlända kommer igång med svenskan så fort som möjligt och att lärarna är viktiga förebilder i det. Liberalernas förslag i veckan om obligatorisk språkförskola för nyanlända barn är ett bra steg, men mycket mer behövs. Barn vars föräldrar som inte kan hjälpa till med läxorna halkar lätt efter, så det behövs krav på att gå och klara sfi om man inte får ett arbete. Allt hänger ihop.
Jag tror verkligen inte att det enbart är nyanlända som förstör, utan att detta är en del av en utbredd själviskhet i vårt samhälle. Fler struntar i regler och gör som de behagar. Och ju längre vi väntar med att sätta gränser, ställa krav och ta kontrollen desto värre kommer det att bli. Makthavarna måste börja agera, för barnens skull, för allas vår skull.
