Bygg snabbt fler häkten – men inte för att fler av de häktade ska få se på TV...

Ledare Artikeln publicerades
Foto: Fredrik Sandberg/TT

Det är nästan fullt på Sveriges häkten, vilket försvårar för Kriminalvården som kan behöva hantera konfrontationer i korridorerna och för att det ökar risken för rymningar och upplopp. Det är allvarligt och behöver hanteras - men inte för att de stackars intagna ska slippa sitta i ett rum utan TV.

Den första maj var beläggningen 96 procent på landets häkten, vilket kan tolkas som proppfullt. Risken för incidenter ökar markant.

”Det är bara en tidsfråga innan det händer någonting”, kommenterade Per Sunneborn, fackordförande för ST inom Kriminalvården (Svenska Dagbladet 13/5).

”På lång sikt vet vi att har vi överfullt i häkten och anstalter så kommer det förr eller senare undergräva säkerheten och leda till allvarliga säkerhetsproblem”, sa Nils Öberg, generaldirektör Kriminalvården.

Ja, när det rådde överbeläggning på landets fängelser år 2000 ledde det till rymningar, gisslansituationer och upplopp (Ekot 20/2). Dit vill vi inte igen. Det skapar oro för alla.

Ändå verkar fackets och generaldirektörens fokus inte vara på hur situationen kan drabba vanligt folk – utan på hur det drabbar de intagna.

Öberg var orolig för att platsbristen ”ger konsekvenser framför allt för våra möjligheter att ge den omvårdnad som de behöver” (SVT 13/5).

Sunneborn lyfte fram frågan om att vissa tvingats sitta i arrestlokaler 24 timmar om dygnet utan TV. ”Det gör en redan hårt pressad position ännu svårare” ”Ett dygn blir rätt så långt då, och det kanske går ut över humöret och speglar av sig i uppträdandet”.

Någonstans är det nästan rörande hur mycket tjänstemännen bryr sig om den som har begått brott eller är misstänkt. Jag förstår att det kan skapa lugn att de som sitter i häkten eller fängelser distraheras av tv-program i stället för att bli rastlösa och ställa till problem – ungefär som många föräldrar använder paddan som barnvakt – men det kan inte vara lösningen.

Ge brottslingarna böcker i stället; sådana måste det finnas i mängder. Tillskjut pengar till att alla får tillgång till samtalsterapi och så vidare, Jag var under några år häktesbesökare för Röda Korset och vet hur ensamheten kan tära på en människa, men svaret på det kan inte vara att de får se på Paradise Hotel.

Det behövs fler anstalter – omgående. ”Ska vi klara en utbyggnad av Kriminalvården med ungefär 1 700 nya anstaltsplatser, och kanske 500–700 häktesplatser, då pratar vi om en kostnadsökning på någonstans runt två miljarder på 15 års sikt. Så det är stora belopp”, menade Nils Öberg. Självklart borde våra politiker lyssna på Kriminalvårdens önskemål och se till att det finns pengar. Detta är kärnverksamhet och borde prioriteras.

När generaldirektören intervjuades i P4 i mars föreslog han att fler skulle få frivårdsstraff i stället för korta straff, eftersom det är svårt att få till behandling. ”Det viktiga för att förebygga att brottsligheten inte upprepas är att det sker ett meningsfullt arbete under strafftiden” (12/3).

Det har han sannolikt rätt i, men svaret är väl då snarare att antingen förlänga straffen eller sätta in mer resurser för att kunna vårda även i fängelset. Tyvärr låter hans förslag som ett sätt att lösa den egna problematiken kring platsbrist, i nivå med att polisen sänker kraven för att få fler att söka och genomgå utbildning. Låt oss hoppas att politikerna tänker bredare.

Nåväl. Det sägs att det är fler ärenden från polisen som bland annat ligger bakom att häktena är fulla, vilket är den enda ljusglimten i den här historien.