Carolin Dahlman: Carolin Dahlman: Våga säga ”Vad bra du är!”
Jag lyssnade till entreprenören Isabella Löwengrip i Skavlan i vintras och något hon sa fastnade. Hon berättade att det var en skillnad mellan att lägga upp en bild i sociala medier från ett framgångsrikt affärsmöte och en där hon satt i mysbyxor och klagade över en finne. Den senare bilden fick långt mer gillande än den första.
Visst är det fint att stötta när någon är svag, känner sig ful och ledsen; vi behöver varandras kramar och ord då. Men det är också viktigt att våga ge en tumme upp när någon har lyckats.
Ibland tror jag tyvärr att vi får för oss att de superlyckade får så mycket pepp att de inte behöver mer. Men när du törs uppmuntra människors framgång – och bara tröstar i motgång – växer både ni båda. För visst känns det bra i magen att sprida glädje; visst kommer de positiva tankarna även dig till del?
På ”politiska” betyder det att makthavarna inte bara bör rycka in när det går dåligt för medborgarna, utan att också våga stödja när vi presterar, pluggar eller startar företag. Tyvärr får idag den som misslyckas mer än den som är duktig. Den ambitiösa straffbeskattas i stället för att få en klapp på axeln, och stökiga elever får lärarnas uppmärksamhet, medan strävsamma tyst lider och förlorar tid att lära, växa, bygga sina drömmars liv.
Men min poäng är ändå att det inte är politiker som bygger Sverige – utan vi. Strävsamma arbetare, påhittiga entreprenörer, sunda föräldrar, ambitiösa unga, kloka äldre, varma vänner. Rörmokare, revisorer, kockar, journalister, pensionärer, hemtjänstpersonal. Du. Du. Och du.
Det är vi som kan forma ett land som är gott att leva i. Som glädjespridande medmänniskor skapar vi ett livsklimat som lägger grund för ett tryggt, fritt samhälle. Det blir i sig ett immunförsvar mot kränkningar och våld. För visst finns behov av att rycka in med kraft när någon förstör, men det bästa är ju om folk sköter sig från början.
Ett framgångsrikt, harmoniskt Sverige byggs av framgångsrika, harmoniska svenskar. Och en stor del av skapelsen handlar om att vi ser varandra, motiverar, berömmer varandras insatser och goda handlingar.
Tyvärr är vi ganska dåliga på det. Enligt en undersökning fick bara 5 procent dagligen beröm av kollegorna på jobbet, 17 procent varje vecka, 25 procent varje månad. Från cheferna kom beröm ännu mer sällan. Bosse Angelöw, författare till flera böcker om arbetstrivsel, menade att ”många som jobbar hårt klarar av arbetsbelastningen tack vare att av de får positiv feedback på sina insatser. Utan den skulle de gå in i väggen” (Du & Jobbet 7/12 -09).
Kanske är det vad vi ser i de höga sjukskrivningstalen gällande psykisk ohälsa, där särskilt kvinnor bränner ut sig av stress. Längtar deras öron efter komplimanger, bekräftelse?
Bland unga tjejer är hejarklacken i sociala medier visserligen ofta stark; det skickas massvis av hjärtan tillsammans ord om hur snygga de är eller vilka fina jeans de har. Men tyvärr handlar hejaropen sällan om att de är modiga, duktiga i skolan eller imponerande företagare. Fokus ligger på ytan, och risken är att den som får sådan feedback vill ha mer. Nog är det synd om ungdomar lägger tiden på att locka håret i stället för att studera, samt att klassresor stannar i klädaffärer på jakt efter de trendigaste skorna.
Den här krönikan riktas därför inte till politikerna, utan till dig… Ta mod till dig att inspirera eller inspireras. Sprid god energi. Ge kraft åt andra att fortsätta att vara sitt bästa och göra sitt bästa.
Resultatet blir ett bättre samhälle, som är mjukare, vänligare och mer optimistiskt. Konsekvensen blir stoltare människor, som fokuserar på att skapa i stället för att förstöra, ser sin styrka i stället för svaghet och är kapabla i stället för passiva offer.
Tillsammans förändrar vi världen. Med ”grattis”, ”bra jobbat” och ”heja dig”.
Tack <3
