Jonas Hellman: Valet i Indien påverkar oss mer än Europavalet
Den 23 maj, sker rösträkningen i världens hittills största demokratiska val med bortåt 900 miljoner röstberättigade. I allmänhet intresserar vi oss mer för sådant som händer nära än för sådant som händer långt borta, och därför är det naturligt att vi inte vet så mycket om vad valet i Indien handlar om. Men ska vi vara ärliga så påverkas vi troligen mer av utfallet i det indiska parlamentsvalet än av utfallet i valet till Europaparlamentet.
Indien kommer snart att vara världens folkrikaste land, till och med större än Kina. Den indiska ekonomin växer i snabb takt, vilket är positivt eftersom det innebär ett ökat välstånd. Det innebär också – självklart – ett ökat energibehov, fler bilar och därmed en ökad miljöpåverkan. Samt att det finns en växande marknad för varor och tjänster.
Indien är idag trea på listan över vilka länder som totalt släpper ut mest växthusgaser. Av världens 30 mest luftförorenade städer ligger hela 22 i Indien, enligt organisationen AirVisual.
Ändå har miljöfrågor inte haft någon framträdande roll under valrörelsen. De frågor som diskuterats mest är arbetslöshet, korruption och vad som kan göras för att upprätthålla en hög ekonomisk tillväxttakt.
Huvudpersonen är Narendra Modi och hans hindunationalistiska parti BJP, som haft makten på nationell nivå under de senaste fem åren. Modi har ett starkt stöd i den framväxande indiska medelklassen. Hans politiska plattform har två ben: ekonomiska reformer för att skapa tillväxt och ökat välstånd samt hindunationalism, att Indien ska bli ett hinduiskt samhälle där hinduer har särskilda rättigheter.
Det dominerande politiska partiet i Indien var tidigare Kongresspartiet, ett parti som lutar åt vänster och som vill att den indiska staten ska förbli sekulär. Partiet samlar väljare från olika grupper, inklusive religiösa minoriteter. Kongresspartiets nuvarande ledare Rahul Gandhi är sonson till Indiens tidigare premiärminister Indira Gandhi och ättling till Jawaharlal Nehru.
Förra valet blev ett katastrofval för Kongresspartiet, som endast fick 44 av totalt 543 platser i underhuset. En viktig förklaring är att valsystemet bygger på enmansvalkretsar och att BJP ägnade mycket kraft åt att besegra just Kongresspartiets kandidater.
Enligt prognoserna blir det jämnare i årets val, men de flesta tror ändå att Modi kommer att sitta kvar som premiärminister. Stödet för honom har dock sjunkit och han kan tvingas till stora eftergifter för att sy ihop en koalition.
Att miljöfrågor inte haft någon framträdande roll under valrörelsen beror inte på ointresse eller ansvarslöshet från indiernas sida. Modi är en politiker med storslagna visioner som vill att Indien ska bli en ekonomisk stormakt. Med detta följer att han också vill ta täten när det gäller att utveckla hållbara energikällor. Under senare år har flera jättelika solkraftsparker byggts i Indien, i några fall med finska Fortum som ägare.
I klimatförhandlingar brukar Indiens företrädare framhålla att landet producerar mindre växthusgaser per invånare än USA eller Europa. Det är förstås helt orimligt att vi i väst ska neka indierna det välstånd som vi själva unnar oss.
Sett ur ett indiskt perspektiv är det uppenbart att klimathotet måste hanteras med hjälp av innovationer och hållbar teknik, inte primärt genom att människor tvingas avstå från konsumtion och en dräglig levnadsstandard. Indiens politiska vägval har stor betydelse även för oss som bor i Sverige. Vill vi påverka Indien finns det goda möjligheter genom att handla och erbjuda hållbara varor och tjänster. Det är bra för både ekonomin och miljön.
Jonas Hellman är chef för politik och samhällsanalys på Prime samt före detta ledarskribent i SvD. 2012–2016 bodde han i Indien, men han är ursprungligen från Skåne.
