Magnus Ehrenberg: Europas äldsta parti i fritt fall

Ledare Artikeln publicerades
Magnus Ehrenberg
Foto: Anders Hviid-Haglund
Magnus Ehrenberg

Jag är inte socialdemokrat men det gör nästa ont när man ser hur Europas äldsta parti, det tyska SPD, befinner sig i fritt fall.

För ungefär ett år sedan valde man enhälligt Martin Schulz till ny ordförande. Han skulle sätta stopp för Merkels långa maktinnehav. Varningar från EU-parlamentet där Schulz tidigare varit talman ignorerades. Ingen ville lyssna på kritiken gentemot hans extremt höga representations- och personalkostnader. Istället trodde man att hans uttalade maktambitioner skulle uppskattas av väljarna.

Merkel gjorde som hon brukar när hon får en ny motståndare; teg ihjäl honom tills kort innan valet. Den direkta konfrontationen med kanslern klarade han inte av då han inte hade koll på den tyska inrikespolitiken.

Bara några minuter efter det att det stod klart att SPD hade gjort sitt sämsta val någonsin meddelade Schulz att samarbetet med Merkels och hennes CDU/CSU var avslutat. Några dagar senare blev Schulz övertydlig då han meddelade att han aldrig kommer att sitta i en regering ledd av Angela Merkel. Han ville framstå som en tuff och konsekvent oppositionspolitiker. Men verkligheten skulle bli en helt annan.

Efter tuffa regeringsförhandlingar i vilka SPD fick igenom mer än man hoppats på meddelade Schulz att han inte längre skulle vara partiordförande. I stället ville han bli utrikesminister. Hans föregångare på partiledarposten och tidigare bäste vän Sigmar Gabriel skulle flytta på sig. Reaktionerna uteblev ej. Gabriel gick så pass långt att han citerade sin dotter som skulle ha talat om Martin Schulz som ”mannen med skägg i ansiktet”. Nu meddelade Schulz även att han inte ville bli minister. Nya rubriker uppkom då Schulz syster anklagade den socialdemokratiska partiledningen för att vara en ormgrop av intriger.

Dessa interna stridigheter är bakgrundsmusiken för den medlemsomröstning som nu ska genomföras med SPD:s 450 000 medlemmar. Dessa skall avgöra om Tyskland snart får en ny regering eller ej. Det kan kännas lite märkligt att SPD:s medlemmar ska få avgöra ett så pass stort lands öde som Tyskland. Skulle medlemmarna säga nej, lär det bli nyval och SPD:s fria fall mot botten lär accelerera.

Förtroendet är förbrukat för dem som idag leder partiet och intresset för det politiska budskapet är nästan utraderat. Frågan som måste ställas är; behöver Tyskland ett socialdemokratiskt parti? Svaret är entydigt ja. SPD har ända sedan krigsslutet varit ett av de två statsbärande partierna. Politiskt har man ofta legat nära mitten och aldrig så som i Sverige flörtat med partier på vänsterkanten. Så som CDU och CSU har hållit rent högerut har SPD gjort vänsterut. Detta har starkt bidragit till Tysklands framgångar under de senaste 50 åren.

Så även om jag inte är socialdemokrat önskar jag mig att partiet rätar på ryggen och snart ser ljuset i tunneln.