Nils-Eric Sandberg: Nils-Eric Sandberg: Kristianstads bokhandel In Memoriam

Att leva utan att ha en kvalificerad bokhandel i närheten är i längden inte möjligt. Många försöker, men resultaten är inte uppmuntrande. Det går inte att tänka på Strindberg utan att läsa hans böcker. Och de måste säljas, av en bokhandel.

Kristianstads Bokhandel har haft en viktig funktion för dem i stan som läser böcker – en vana som trots all tv nog inte är helt utdöd. Det som av obegripliga skäl kallas ”Akademibokhandeln” – och som har mer koppling till en förskola än till en akademi – säljer, liksom varuhusen, deckare av Läckberg och Guillo. Men inte mycket riktig litteratur.

Jag har ett eget skäl att vara mycket tacksam för Soutines bokhandel. När jag i en recension i The Economist eller Scientific American hittat referens till en intressant bok kan jag gå till bokhandeln och beställa. Inom två veckor har Soutine och hans skickliga expediter Alice och Karin tagit hem boken från London, eller New York. En utomordentlig service som jag nog inte kan leva länge utan.

Boken är grunden för kultur, men också för den informationsöverföring mellan generationerna som är förutsättning för teknisk och ekonomisk utveckling. Gutenbergs uppfinning, ca 1440, gjorde att människor med läsning kunde skaffa kunskap utan datorer. Något som väl i dagens debatt ses som otänkbart.

Det äldsta verk vi har i skrift är Gilgamesheposet från ca 1600 f Kr. Fenicierna gav det avgörande bidraget till skrivkonsten med ett alfabet byggt på symboler. Det blev grunden till ett språk med abstrakta begrepp, vilket i sin tur blev grunden till vetenskapligt tänkande. Den vetenskapliga analysen arbetar med abstraktioner. Sedan kom Bertrand Russell – min filosofiske husgud – och formaliserade begreppsapparaten med den matematiska logiken.

Och boken är huvudinstrumentet för denna kunskapsutveckling. Olof Lagercrantz skriver i sin bok ”Om konsten att läsa och skriva” att en bok lever sitt eget liv. Det stämmer. När boken är tryckt lämnar den författarens kontroll och övergår till läsarens.

Mitt resonemang handlar mest om facklitteratur, som jag av mitt yrke är bunden till. Men det mesta, och det för många viktigaste, är skönlitteraturen – de romaner och dikter som ger läsarna instrument för deras fantasi och tankar. Vem kan se en blomma utan att tänka på Karlfeldt?

Bokhyllan blir den viktigaste möbeln. Där är där vi hittar kunskapen, orden som ger tanken lyftning – tanken arbetar med begrepp, det visar den matematiska logiken.

Vi bör tacka Daniel Soutine för hans bidrag till Kristianstads bildningsresa. Utan böckerna hade den inte blivit så lång..

Nils-Eric Sandberg är före detta ledarskribent i Dagens Nyheter och publicist i ekonomiska och filosofiska ämnen.

Replik från Peter Killberg, Akademibokhandeln/Killbergs Bokhandel.

I sin gästkrönika uttrycker Nils-Eric Sandberg sin sorg över att Kristianstad bokhandel tvingas lägga ner sin verksamhet. Från Akademibokhandeln beklagar även vi detta. Vi måste dock protestera mot den osakliga bild som Sandberg ger av Akademibokhandeln: ”Det som av obegripliga skäl kallas ”Akademibokhandeln” – och som har mer koppling till en förskola än till en akademi – säljer, liksom varuhusen, deckare av Läckberg och Guillou. Men inte mycket riktig litteratur.”

Möllers Bokhandel ägs sedan snart 20 år av Killbergs Bokhandel i Helsingborg. Båda företagen tillhör branschens mest anrika. Butikerna drivs idag som franchisetagare till Akademibokhandeln. I våra butiker finns mellan ett brett utbud av upp mot 10 000 titlar, och genom vår databas kan vi skaffa ytterligare över 10 miljoner titlar åt våra kunder.

Vi är också stolta över vår satsning för att främja barns läsning och säkra framtida generationers läsförmåga och litteraturintresse.

Våra butiker har under många decennier haft en viktig roll för kulturlivet i Kristianstad, Helsingborg och på de orter där vi driver bokhandel. Vår vision är att sprida läsglädje till alla varje dag – och då ska vi finnas där för alla med olika genre och författarpreferenser. Vi är stolta över våra butiker och över våra duktiga medarbetare.

Den snobbism som Nils-Eric Sandberg ger uttryck för i sin krönika för ingenting positivt med sig.

Svar från Nils-Eric Sandberg

Huvudsyftet med min krönika i Kristianstadsbladet var att uttrycka min tacksamhet för Daniel Soutines bidrag till kulturlivet i Kristianstad, och tacka för den viktiga service hans bokhandel har givit mig.

Vad jag lärt mig, i ekonomi och logik, är att en metod att karakterisera är att göra jämförelser. Det var det jag gjorde i min krönika. Killberg är upprörd. Jag ber om ursäkt för att med mina formuleringar förorsakade detta. Jag bör givetvis inte kritisera Akademibokhandeln för att dess utbud inte svarar mot mina behov och mina läsvanor.

Jag har besökt Akademibokhandeln, men inte funnit motsvarigheten till det utbud som Kristianstads Bokhandeln haft. Samma gäller Akademibokhandelns moderbutik i Stockholm. Jag letar förgäves efter vad jag där tidigare funnit, som statistik från OECD. Istället erbjuds kunderna Läckberg etcetera.

Många av mina vänner i Stockholm har gjort samma erfarenhet.

Killberg kritiserar mig för ”snobbism och elitism”. En för mig främmande etikett på mina läsvanor. Jag är intresserad av kvalificerad litteratur. Det är den jag har hittat hos Daniel Soutine.

Ironi är ett ofta missförstått stilgrepp. Jag ska ef3ter denna erfarenhet har detta i minnet.