Sluta svälja myterna om ekologisk mat

Den svenska regeringen vill inte vara sämre. År 2030 är målet att 30 procent av Sveriges jordbruksmark ska användas för ekologisk produktion. Staten subventionerar varje år ekojordbruket med cirka 600 miljoner kronor.

Man kan undra varför. Nyttan med den ekologiska maten är nämligen starkt ifrågasatt. I en rapport från Livsmedelsverket 2016 analyserades miljöeffekterna av att producera en mängd olika produkter. Där framkom visserligen att den biologiska mångfalden gynnas av ekologisk produktion, och att det leder till lägre ekotoxicitet, det vill säga spridning av miljöfarliga ämnen. Å andra sidan är ekoproduktionen en riktig miljöbov vad gäller markanvändning. Även försurningen ökar.

I övriga avseenden är det i princip ingen skillnad mellan ekologiskt jordbruk och konventionellt.

Det har inte hindrat många från att slå mynt av trenden. Livsmedelskedjan Coop lanserade under 2017 sin kampanj “Ekoeffekten”, där en familj under två veckor åt ekologisk mat. Coop slog på stort för att visa hur miljögifterna i deras kroppar sjönk.

Det var bara det att halterna sjönk från extremt låga – och absolut inte hälsofarliga – nivåer. “Lögner, halvsanningar och skruvade tolkningar av forskningsresultat” skrev Torbjörn Fagerström, professor emeritus i teoretisk ekologi (SvD 4/7 -17). Organisationen Svenskt Växtskydd stämde Coop, och vann på samtliga punkter. Kampanjen stoppades. Det fanns ingen ekoeffekt.

I vissa andra avseenden är den ekologiska odlingen dessutom motsatsen till hållbar. Eftersom konstgödsel inte får användas måste ekobönderna “importera” gödsel från konventionella gårdar. Utan det tillskottet skulle inte ekvationen gå ihop.

För att klassas som ekologiskt jordbruk får man inte heller använda sig av genmodifierade grödor, GMO. Det betyder i vissa fall att man tvingas välja bort grödor som modifierats för att vara mer motståndskraftiga och därmed kräver mindre kemiska bekämpningsmedel.

Det är sådana förbud mot modern teknik som gör att ekologiskt jordbruk ger 20-25 procent mindre skördar. De få fördelar som finns räcker inte för att väga upp att odlingsmarken är alltför värdefull för att slösas bort.

Det är också därför EU:s och regeringens ambition att öka den ekologiska produktionen är så märklig. När mark i Sverige eller för den delen Frankrike används mindre effektivt måste mer mat odlas någon annanstans. Sannolikt blir det då på platser där man bryr sig mindre om koldioxidutsläpp, god djurhållning och ansvarsfull antibiotikaanvändning.

Mer rimligt vore att försöka göra det vanliga jordbruket mer hållbart, exempelvis genom att gynna de som bidrar till den biologiska mångfalden eller arbetar aktivt mot övergödning. Men sådana åtgärder anses kanske inte spännande nog i de trendigaste politiska kretsarna. Är det symbolpolitik som är den verkliga ekoeffekten?

Replik från Anita Falkenek, vd KRAV och Peter Nilsson, ordförande Ekologiska Lantbrukarna Skåne

Joakim Broman skriver att EU och svenska staten satsar på ekologisk produktion för att det är ”trendigt”, och undrar varför. Men anledningen till varför det finns en bred politisk enighet för en fortsatt ökning är att det är bra för samhället.

Det finns tydliga samband mellan ekoproduktion och både ökad biologisk mångfald och minskad mängd farliga ämnen i naturen. Att tillåta GM-grödor för att de ”kräver mindre kemiska bekämpningsmedel” är ett bakvänt resonemang när eko-lantbrukare får fram högkvalitativ mat utan GMOs, helt oberoende av de bekämpningsmedel som han syftar på. Vad gäller tillgången till mat, så är det snarare våra matvanor, logistiken och fördelningen av mat i världen som skapar problem. I en studie i Nature Communications 2017 kom ett europeiska forskare fram till att eko-produktion kan föda en växande befolkning.

Med en fortsatt ökad svensk eko-produktion skapas jobb, ökade intäkter i hela samhället och lönsamhet i svenskt lantbruk som helhet, visade senast LRF 2017. En ökad andel ekomat i de offentliga köken ökar också andelen svenskproducerad mat, enligt Ekomatcentrum. Samhället tjänar även in pengarna genom de extra momsintäkter som försäljningen av den högre prissatta ekomaten ger. Oron över att skattemedel ”subventionerar” ekologisk produktion är därmed obefogad.

Svar från Joakim Broman

Visst stämmer det att ekologisk odling tycks ge ökad biologisk mångfald, och att den mångfalden är mycket viktig att bevara och utveckla. På så sätt är ett småskaligt ekologiskt jordbruk förmodligen ett bra komplement till det konventionella. Men att göra det till en dominerande odlingsform, som KRAV vill, är orimligt. Att göra en tredjedel av den svenska jordbruksproduktionen 25 procent sämre – regeringens mål – är ett slöseri med värdefull mark som vi inte har råd med. När den svenska produktionen dyker stiger den med all sannolikhet i länder med sämre djurskydd och antibiotikaanvändning.

Min kritik mot det godtyckliga och ovetenskapliga motståndet mot genmodifierade grödor, GMO, viftar KRAV bort med att det går att få fram högkvalitativa livsmedel ändå. Ja, visst gör det det – till priset av att välja bort mer miljövänliga och effektiva alternativ.

KRAV menar också att jag övertolkat domen mot Coop, när jag påstår att livsmedelskedjan fuskade med resultaten. Jag rekommenderar att man läser domen. Där påpekar domstolen bland annat att studien som låg till grund för kampanjen riggades genom att den enbart inkluderade de bekämpningsmedel som används i det konventionella jordbruket, och inte de som används inom det ekologiska.

Mycket tydligare än så går det faktiskt inte att fuska.