Annons

Strandhälls miljard löser inte förlossningskrisen

1,8 miljarder i en riktad satsning kommer inte att lösa problemen på landets förlossningsavdelningar.
Ledare • Publicerad 29 mars 2018
Detta är en ledare i Kristianstadsbladet. Kristianstadsbladets politiska hållning är liberal.
Foto: Fredrik Sandberg/TT

Svensk förlossningsvård är på många sätt ett föredöme. Sverige är exempelvis ett av de länder i världen som har lägst spädbarns- och mödradödlighet. Samtidigt vilar mycket av det goda ryktet på utarbetade barnmorskors axlar och det går inte att blunda för att många av de förlossningsskador som uppstår på grund av stress och otrygghet hade kunnat undvikas om kvinnoklinikerna haft en högre bemanning och utformats på ett sätt som tar större hänsyn till de födande kvinnornas behov.

Under flera år har det gjorts upprepade försök att genom upprop, demonstrationer och artiklar sätta ljuset på den ohållbara situationen. Men gång på gång har landstingens och regionernas rutiner, sparbeting och syn på stordrift som allena saliggörande, omöjliggjort den typ av förbättringsåtgärder som efterfrågats av såväl professionen som av kvinnor i barnafödande ålder.

Annons

Därför var det gemensamma utspel som kom från den rödgröna regeringen och SKL, Sveriges kommuner och landsting, häromdagen mer än välkommet. Överenskommelsen som gjorts handlar om en riktad satsning på förlossningsvården under 2018. 1,8 miljarder kronor ska användas till förbättrad arbetsmiljö, förändrade arbetssätt, förstärkt personaltäthet (det vill säga fler barnmorskor), tryggare vårdkedja och eftervård, bättre neonatalvård samt kunskapsstöd och utbildning.

Att man valt att fokusera på detta – vilket i och för sig omfattar i princip alla delar av förlossningsvården - är för att den aktuella kartläggning som SKL gjort visar att det är här bristerna finns. I en intervju med Sveriges Radio (22/3) sade socialminister Annika Strandhäll (S): ”Som förälder och blivande förälder ska man kunna känna sig väldigt trygg i att förstå vad det är som kommer att hända innan, under och efter man har fått barn.”

SKL:s samordnare Eva Estling fyllde i: ”Det är också viktigt att vården tar på sig blivande föräldrars glasögon och ser hela vårdkedjan och blir mer lyhörd för var och ens behov”.

Alltihop låter toppenbra. Om det inte vore för att Strandhälls partivänner och SKL:s medlemmar över hela landet med stora kliv gått åt rakt motsatt håll. Små förlossningskliniker med en trygg och hemlik miljö har lagts ned på löpande band, politiker och tjänstemän har stenhårt hållt emot när barnmorskorna krävt bättre arbetsmiljö och högre lön, kvinnor har lämnats ensamma under värkarbetet och uppmanats att åka hem bara några timmar efter förlossningen trots att de kanske behövt stanna kvar på BB några dagar.

Att vända den atlantångaren kräver mer än de tjusiga hashtags ( #trygghelavägen ) som nu sprids av Socialdepartementet och det kommer rimligtvis att kosta betydligt mer än 1,8 miljarder. Intentionen är naturligtvis god. Förlossningsvården behöver förändras, både för barnmorskornas och för de födande kvinnornas skull. Därför vore det outsägligt sorgligt om det vi nu ser enbart är S-valfläsk. Låt oss hoppas att så inte är fallet.

Malin Lernfelt
Annons
Annons
Annons
Annons