Svend Dahl: Borgerliga partier är bäst på borgerlig politik

Ledare
Foto: JONAS EKSTRÖMER / TT

Hur stora skattesänkningar hade alliansregeringarna med Anders Borg och Fredrik Reinfeldt fått genomföra om de frågat Socialdemokraterna om lov?

Att värnskatten avskaffas vid årsskiftet är en av de tydligaste liberala segrarna i januariöverenskommelsen mellan den rödgröna regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

Det är knappast en åtgärd som väcker entusiasm inom Socialdemokraterna. ”Det kommer inte att vara min roligaste dag på jobbet när jag går med det förslaget till riksdagen”, konstaterade finansminister Magdalena Andersson i början av sommaren (Aftonbladet 1/6). Så sent som häromdagen föreslog chefen för den socialdemokratiska tankesmedjan Tiden, Daniel Färm, att värnskatten tvärtom borde höjas (Dagens Nyheter 9/9).

Samtidigt har regeringens tjänstemän, svart på vitt, tvingats erkänna det som många av skattens kritiker länge påpekat: ”En samlad bedömning är att den långsiktiga självfinansieringsgraden mest sannolikt är i närheten av 100 procent.” Att avskaffa värnskatten kommer på sikt inte att kosta staten något – bortfallet av skatteintäkter uppvägs helt och hållet av fler arbetade timmar.

Avskaffad värnskatt är ännu ett exempel på när Socialdemokraterna, ofta motvilligt, tvingats acceptera borgerliga perspektiv. I den nyutkomna boken “Reflektioner om politik” (Timbro) påminner M-veteranen Lars Tobisson om hur just detta mönster kommit att prägla svensk samhällsutveckling. Tobisson som var Moderaternas gruppledare i riksdagen under 1990-talet nämner bland annat budgetprocessen, det nya pensionssystemet och den oberoende riksbanken som exempel på viktiga strukturreformer där S under stor vånda kom att omfamna tankegångar som varit självklara inom stora delar av borgerligheten.

Samma sak gäller valfrihet i välfärden, EU-medlemskapet, men också jobbskatteavdragen som till största delen lämnats intakta av de rödgröna regeringarna. Det är troligt att borgerligheten på motsvarande sätt kommer att kunna driva S framför sig när det gäller åtgärder mot gängkriminaliteten.

Det finns all anledning att glädjas över varje tillfälle när Socialdemokraterna genomför borgerlig politik, eller till och med gör den till sin egen. Samtidigt finns det skäl att vara medveten om att det ur ett borgerligt perspektiv är en reformstrategi med tydliga begränsningar. Det är en insikt som inte minst är viktig att ha med sig när det nu talas om en bred skattereform.

De som talar sig varma för breda skattereformer glömmer ofta bort att skatterna är en djupt ideologisk fråga. S kan som i frågan om värnskatten gå med på borgerlig politik, men har i grunden en annan uppfattning om hur skattesystemet borde utformas.

Ett bra exempel på detta är den största och viktigaste skattereformen på senare år – alliansregeringarnas jobbskatteavdrag. Om de borgerliga partierna i en bred uppgörelse hade valt att fråga Socialdemokraterna om lov kan vi vara nästan helt säkra på att skatten på arbete skulle vara högre än vad den är idag. Det är också sannolikt att S, precis som i fråga om den nu aktuella skattereformen, hade försökt kompensera sänkt skatt på arbete med höjda kapitalskatter.

Att den rödgröna regeringen avskaffar värnskatten förändrar inte det faktum att borgerliga regeringar är det bästa sättet att få mer av borgerlig politik.

 

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.