Nils-Eric Sandberg:Den besvärliga demokratin

Gästkrönika Artikeln publicerades

Vi har ingen regering än. Det är tydligen väljarnas fel.

Talmannen har, när detta skrivs 19-12, sagt att han vill ha en ny regering. Han har ett helt öppet mandat och i princip stora befogenheter; han är överordnad regeringen. Men han kan inte tvinga partierna in i koalitioner de inte trivs i. Så efter ett extraval kan talmanscirkusen fortsätta, fram till det nya ordinarie valet 2022.

Problemet med regeringsbildningen är Sverigedemokraterna. Alla andra partier har förklarat att de vill hindra Sverigedemokraterna från att få något inflytande. Men så länge de rödgröna och de borgerliga blockerar varandra har Jimmie Åkesson utslagsröst. Det är han som styr. Han kan blockera allt riksdagsarbete under lång tid. Och då blir det kanske lugn och ro i landet.

Men bakom Sverigedemokraterna står 1 135 000 väljare. Exakt med vilket argument, i en diskussion om demokrati, kan de övriga partierna förklara att dessa väljare ska förvägras politiskt inflytande? Varför ska deras röster underkännas, medan till exempel kommunisternas röster ska godkännas?

Centern och Liberalerna bedyrade att de ville ha en alliansregering. Så fällde de en potentiell alliansregering och började förhandla med Socialdemokraterna. Deras förtroende bör nu ligga på samma nivå som Riksbankens reporänta.

Ska valsystemet ändras så att vi lättare får en stark regering? Statsvetaren Leif Lewin antydde detta i en artikel i SvD.

Allmän rösträtt för män infördes 1907, av högerregeringen under Arvid Lindman. Debatten före beslutet handlade inte om rösträtten som princip, utan om valsystemet. S ville behålla den gamla principen om majoritetsval eftersom den skulle ge dem en majoritet i riksdagen även om de fick en minoritet av rösterna.

Majoritetsval innebär att den som vinner i en valkrets får alla röster. När Tony Blair blev partiledare för labour i England fick hans parti 44 procent av rösterna och 90 procent av platserna i underhuset. Hillary Clinton fick tre miljoner fler röster än Trump, men det var Trump som valdes till president. Så fungerar majoritetsval.

Motsatsen är proportionella val. De kommer närmast den demokratiska grundtanken att varje person ska ha en röst och att alla röster ska ge samma inflytande.

Efter mycket debatt gav socialdemokratin upp sitt krav på majoritetsval, och vi fick proportionella val.

Majoritetsval gynnar de stora partierna. Men lite analys visar det inte garanterar starka regeringar.

Nu har vi tre månader efter valet ingen regering – endast en expeditionsministär; men den har bara en formell restriktion: den får inte utlysa extraval. Annars kan den föreslå vad som helst. I grunden finns en faktisk restriktion: den har definitionsmässigt ingen egen majoritet i riksdagen.

Men grunden till svårigheterna ligger i att väljarna röstade som de gjorde. Där ligger demokratins problem. Det är det talmannen nu ska hantera.

Nils-Eric Sandberg är före detta ledarskribent i Dagens Nyheter samt publicist i ekonomiska och filosofiska frågor.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.