Stoppa tjuverikaoset i handeln

Enligt Brottsförebyggande rådets siffror minskade visserligen antalet anmälda stölder och snatterier mellan 2009 och 2018, men siffrorna är förrädiska då två av tre stölder inte anmäls eftersom de utsatta upplever att det ändå inte leder någonvart. Lagen är för tandlös och generös. Polisen står handfallen – och bovarna skrattar.

För att komma åt problemen behövs flera åtgärder:

– Det måste bli tillåtet att neka vissa personer tillträde till butiker.

– Den absurda straffrabatten måste bort. Att den som begått brott tidigare inte kan straffas för nya ger ju grönt ljus för fortsatta kränkningar och så kan inte rättssamhälle fungera.

– Straffen behöver även höjas överlag så att det avskräcker.

– Gränskontrollerna behöver stärkas för att kunna stoppa ligor.

När Svensk Handel för ett år sedan rankade kommuner gällande anmälda butiksbrott i förhållande till antal butiker hamnade Kristianstad på 18:e plats, vilket är högt och får konsekvenser (27/4 -18).

På Ica Maxi i Kristianstad har kostnaden för säkerhet stigit från ett par hundra tusen till miljonbelopp de senaste åren, berättade VD Fredrik Rosengren för mig.

Han polisanmäler alla stölder, men upplever en jättestor frustration. ”Det händer inte ett skit med anmälningarna. 99 procent läggs ner, ofta på grund av straffrabatten”.

Som exempel nämnde han en händelse i september när två drogpåverkade män betedde sig hotfullt mot hans personal. De greps snabbt av polis, men kom lika snabbt tillbaka till butiken igen och gav sig på de anställda.

En av sex svenska dagligvaruhandlare har medarbetare som råkat ut för misshandel på jobbet den senaste månaden. Varannan butik har tvingats öka investeringarna i ordningsvakter, larm, kameror och utbildningar.

Polisen kan inte göra mycket för på grund av straffrabatten. Makten ligger därför hos lagstiftarna, och även om det går framåt går det långsamt.

En utredning som innehåller förslag om förändringar av mängdrabatten och en möjlighet att neka personer tillträde till butiker är ute på remiss och kan leda till förbättringar.

Vänsterpartiet säger tydligt nej till tillträdesförbud och hänvisar till rätten att röra sig fritt. Man menar även att det kan bli svårt för den som bor på en ort med bara en butik. Men argumentet är svårt att förstå för om man låter bli att sno andras saker är saken ur världen. Varför är V så måna om att försvara skurkars rättigheter?

Övriga partier är mer positiva, så sannolikt blir förslagen verklighet. Men att lagen är tänkt att träda i kraft först 1 januari 2021 är dock alldeles för sent. ”Problemet är här och nu och handeln har inte tid att vänta”, anmärkte Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel (24/1).

En majoritet i riksdagen är också för att minska straffrabatten, även om V också där har en annan åsikt. Linda Snecker, rättspolitisk talesperson, menade att ”det finns ingen forskning i dag som säger att ett långt straff minskar en persons benägenhet att bli kriminell”. Men, som sagt, de flesta andra ser företagens vädjan. ”Vi vill att straffvärdet räknas fullt ut för de tre första brotten”, sa exempelvis Johan Forssell från M.

Förhoppningsvis kan partierna även enas om att skärpa gränskontrollerna så att ligorna stoppas. Polisens nationella operativa avdelning, Noa, tror att de kan komma att öka (Aftonbladet 3/5). Mats Galvenius, vd på Larmtjänst, menade i en intervju att Sverige är ett paradis för dem. ”Här är uppklarandegraden lägre, straffen lägre, värdet på produkterna relativt höga och utförselvägarna bra” (Entreprenör 5/7).

”De kommer in, tömmer en avdelning av smink eller kött och försvinner”, berättade Rosengren på Ica Maxi, som också har märkt av ligornas närvaro. Hans uppgivenhet och ilska var påtaglig, vilket är lätt att förstå.

Det är en skam att handlarna har tillåts bli överkörda så länge utan att politikerna har ryckt in. Vi måste skydda våra företagare och det är bråttom. När skurkarna har frihet minskas frihet för oss andra.